Home Mental HälsaHypokondri – vad är det och vem drabbas

Hypokondri – vad är det och vem drabbas

8 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team

Fakta kontrollerat

INNEHÅLL

Att känna sig lite sju när det i själva verket inte är något som är fel, det har nog de flesta upplevt. Det kan bero på många olika orsaker och är i de flesta fall ingenting som har någon större påverkan på oss. Men de finns de som drabbas av en svår hälsoångest som tar sig uttryck i att man tror sig ha sjukdomar som man inte är drabbad av. Detta kallas hypokondri och kan ha en väldigt stor påverkan på hur man lever sitt liv.

Ibland känner man efter lite för mycket. Är man lite torr i halsen när man vaknar för att man är törstig, eller är det en halsfluss som kommer krypande? Det är inte ovanligt att tro att man ska bli sjuk. I förkylnings och influensatider är det många som är på spänn och lätt övertolkar kroppens signaler. Att bli sjuk påverkar hur ens vardag den närmsta veckan kommer se ut.

Man kanske inte kommer att kunna gå till jobbet, det blir svårare att utföra sina vardagssysslor så som att handla mat oh ta hand om barnen. Det bygger helt enkelt på en förväntan om vad som skulle kunna hända och uppstår främst när man är eller har varit i en miljö där smitta är sannolik. Men för de som lider av hypokondri handlar det inte om att känna efter för mycket. Det är mycket svårare än så.

Kortsagt kan man säga att hypokondri är hälsoångest. Det är alltså en persons ångest som tar sig uttryck i omotiverad oro över sin hälsa. Det kan handla om att man är överdrivet orolig över att drabbas av sjukdomar och tillstånd. Men, som de flesta associerar ordet till, att vara övertygad om att man drabbats av sjukdomar när man i själva verket är frisk.

Detta tar sig uttryck i en stark oro och ångest kring den inbillade sjukdomen. För den drabbade personen är övertygelsen högst verklig. Man tror sig ha drabbats av exempelvis en cancersjukdom eller någon annan sjukdom. Det handlar inte om att man känner sig lite dålig och att fantasin springer iväg. I de fallen inser man rätt snabbt att man med största sannolikhet överdriver.

Nej, för den som lider av hypokondri är det högst verkligt. I många fall blir de inte tagna på allvar av de i sin närhet eller när de söker vård. Något som upplevs som otroligt frustrerande för den drabbade personen. I och med att personen är så fast i sin övertygelse om sitt hälsotillstånd så blir omgivningens tvivel ett hårt slag som är svårt att hantera.

Det finns olika grader av hypokondri. Vissa upplever ofta att de drabbats av en sjukdom men de vet av erfarenhet att det de upplever nog inte stämmer. Men det finns även de som lider av svår hypokondri. Där är övertygelsen starkare och de övertygas inte om att de är friska ens när provsvar och undersökningar hos sjukvården visar att de inte är sjuka.

Hypokondriker betyder, på grekiska, “som ligger under revbensbrosken”. Detta har sitt ursprung i att man i antika Grekland trodde att det var där symtomen och svårigheterna mynnade ifrån. De var medvetna om att tillstånden man trodde sig ha inte var verkliga. Men att det hade en fysisk orsak och att man lyckats identifiera vart denna hade sitt ursprung.

Hypokondrins symtom är att man tror sig ha sjukdomar, skador och tillstånd som inte överensstämmer med verkligheten. De gamla grekernas tankar kring hypokondri var inte helt fel. Detta symtom kommer ur någonting annat, de har ett ursprung i kroppen som inte är helt tydligt när man bara tittar på symtomen. Men att detta skulle kunna härröras till en fysisk plats som brosket under revbenen, det tror man inte längre.

I stället handlar dagens förklaringsmodeller om att ursprunget är en ångest som i sin tur kan ha olika orsaker. Detta kan man exempelvis hitta stöd i att symtomen tenderar att uppstå eller förvärras i samband med stress. Det handlar då inte om att man stressar till bussen eller för att hinna till jobbet. Det är snarare en långvarig stress.

Denna stress kan i sin tur ha många olika orsaker. Det kan till exempel handla om att man utsatts för långvarig stress på sin arbetsplats eller av annan anledning, att det kan härledas till den stress som uppstår i samband med att man har sorg. Denna sorg kan bero på att någon närstående har gått bort, men även om man exempelvis nyligen har skiljt sig.

Stressen kan även komma ur andra händelser så som att ens förhållande är instabilt eller många andra möjliga orsaker. Man är idag överens om att hypokondrin inte är en isolerad sjukdom eller ett isolerat tillstånd. Det är just ett symtom på en djupare ångest.

Samtidigt måste man komma ihåg att de symtom som en person med hypokondri upplever är högst verkliga för dem. Effekten av att tro att man är sjuk på kroppen kan vara förödande. I vissa fall kan denna övertygelse ge fysiska symtom, hypokondri kan framkalla smärta som är högst verklig.

En annan viktig detalj är att personer som lider av detta tillstånd faktiskt kan drabbas av sjukdomar och skador av olika allvarlighetsgrad. Det är därför viktigt för sjukvården att ta en person som lider av hypokondri och dess fysiska symtom på allvar. Det finns exempel där dessa personer har, på grund av sin historia, blivit avvisade från akutmottagningar och vårdcentraler. Det har då, i vissa fall, visat sig att dessa personer lidit av en skada eller någon form av sjukdom som är högst verklig. Det har då inneburit att den vård som borde satts in inte getts personen förr än mycket senare.

Detta kan innebära att det uppstår komplikationer eller skador till följd av förseningen vilket kan leda till livslånga men.

Att lida av hypokondri är inte lätt och många lider i många år utan att få hjälp. Detta har mycket att göra med att de inte känner till att det finns en behandlingsbar orsak till besvären. För många hjälper det att använda ordet hälsoångest, som nämndes tidigare, i stället för att använda ordet hypokondri.

Det belyser just den ångest som ligger till grund för tillståndet. Samtidigt handlar det om att omgivningen inte tar besvären på allvar. De som har någon form av hälsoångest får ofta höra att de ska sluta oroa sig för sjukdomar. Det är knappast ett konstruktivt råd. Den ångesten som ligger till grund är en stark drivkraft åt fel håll och ger hela tiden mer bränsle till hälsoångesten.

Hälsoångest är ingenting man bestämmer sig för att sluta lida av, man behöver professionell hjälp. Som tur är så finns det olika alternativ för den som väljer att söka hjälp. Många går via en vårdcentral och blir får en remiss till en psykiatriker som medicinerar ångesten. I många kommuner kan man även få hjälp av en psykolog som terapeutiskt arbetar med personen för att komma till rätta med besvären.

Det finns dock även privata alternativ. En stor fördel med dessa är att man inte behöver oroa sig för de ånga köerna som svensk sjukvård lider av. Dessutom kan dessa privata alternativ ge mer intensiv vård. Ett sådant alternativ är The Balance. Detta är ett lyxbehandlingshem som specialiserat sig på många av de besvär som är vanliga i dagens Sverige.

De har anläggningar där men får dedikerad vård vilket innebär att man har ett team av personal som står till patientens förfogande. Man arbetar alltså både fysiskt och psykiskt. Dessutom arbetar man med högre intensitet än vad den offentliga vården har möjlighet att göra, vilket kortar behandlingstiden.

När en hypokondriker/någon som lider av hälsoångest ska behandlas så är det ofta genom en blandning av metoder. Genom att se på problematiken mer holistiskt så ökar man chanserna för att behandlingen ska vara framgångsrik och ha effekt en längre tid.

Det börjar ofta med att en läkare gör en bedömning av situationen. Det finns olika sätt att titta på den aktuella problematiken. Dock finns det inte ett gemensamt hälsoångest test. Det är snarare en rad olika observationer som läkaren gör i kombination vad patienten berättar om sina upplevelser som utgör grunden för bedömningen.

Ofta tittar man även på personens sjukdomshistorik. Har man sökt vård ett stort antal gånger utan att läkarna kunnat konstatera att det föreligger skäl för behandling? Då är sannolikheten också stor att det heller aldrig fanns en bakomliggande sjukdom. I vissa fall talar man även med närstående och anhöriga. De kan berättar sådant som patienten ofta inte själv är medveten om eller som han eller hon inte tycker är viktigt och väljer att inte berätta.

Psykiatriker och psykolog

När läkaren har gjort sin bedömning skrivs ofta en remiss och nästa steg i vårdkedjan tar över. Det är vanligt att man då kommer i kontakt med en psykiatriker. Psykiatrikerns uppgift är att se på de problem som mynnar ur psykiska besvär från ett medicinskt perspektiv.

Psykiatrikern ställer ett antal frågor för at bekräfta läkarens ursprungliga tankar och för att kunna avfärda andra diagnoser. Han eller hon tittar på orsaken till problemet, alltså ångesten. Det är dock vanligt att man har en komorbiditet, alltså samsjuklighet. Det innebär att man har ytterligare psykiska besvär. Det finns de besvär som är vanliga att de uppstår i relation till varandra. Lider man av ångest och hypokondri är det inte ovanligt att man även är nedstämd och til och med deprimerad.

Det är viktigt för psykiatrikern att få en bra översyn över de besvär en person lider av för att därefter kunna avgöra vilken den bästa behandlingen är. När det gäller den aktuella problematiken så handlar det i grund och botten om ångest och den behandlas ofta med olika typer av ångestdämpande mediciner. Det är vanligt att man dels behandlar långsiktigt med en medicin som man tar dagligen. Denna medicins uppgift är att minska den generella ångesten.

Dock väljer man ofta även att skriva ut ångestdämpande medicin som är snabbverkande i kombination med den långverkande. Den kan man ta om en ångestattack plötsligt brusar upp inm en.

Just hälsoångest har god effekt av de terapiformer som en psykolog bedriver. Man har sett goda effekter på hälsoångest av KBT, det vill säga kognitiv beteende terapi. I denna terapiform lär sig personen om sin egen ångest och vad som utlöser den. Man lär sig hantera ångesten och hur ens tankar och beteenden relaterar till den.

KBT fungerar bra i kombination med de ångestdämpande mediciner som en psykiatriker kan skriva ut. Men det finns även andra former av terapi, ibland väljer psykologen att behandla personen med en kombination av terapiformer. Exempelvis att man tar element från KBT men samtidigt arbetar å ett psykodynamiskt sätt. Hur denna behandling läggs upp är upp till den behandlande psykologen i samråd med sin patient.

Det kan vara mycket påfrestande att som anhörig leva med en person som har hypokondri eller hälsoångest. Det tär på förhållandet och relationen när en av partnerna är sjuka. I detta fallet är denna belastning extra tung då personen inte inser själv att det den känner egentligen beror på en underliggande ångest.

Som anhörig finns det dock saker man kan göra. Först och främst så kan man arbeta för att den drabbade personen ska få den vård som han eller hon är i behov av. Man får dock vara beredd på att det kan ta tid innan man ens kommer i väg till den initiala läkarbedömningen.

Men det handlar inte bara om att agera som stöd och drivkraft åt sin anhöriga. Man behöver även ta hand om sig själv och sitt psykiska mående. Att bo med någon som man bryr sig mycket om som är sjuk, det tar på krafterna. Många som hamnar i en sådan situation blir till slut själva utbrända. Det är av den anledningen viktigt att även vårda sin egen hälsa. Många anhöriga söker sig till en psykolog eller annan orm av terapeut för att hantera sitt eget mående.

På detta viset kan man samtidigt vara stark och hjälpa sin närstående, men minimera de skador detta orsakar kring sitt eget mående.

HUR BALANSEN KAN HJÄLPA

Balance RehabClinic är en ledande leverantör av lyxberoende och mentalvårdsbehandling för välbärgade individer och deras familjer, och erbjuder en blandning av innovativ vetenskap och holistiska metoder med oöverträffad individualiserad vård.

En unik metod

Ett framgångsrikt och bevisat koncept med fokus på underliggande orsaker

EN KUND I TAGET

SKRÄDDARSYDD VARIG UTGÅNG

BIOKEMISKT ÅTERSTÄLLANDE

MULTIDISCIPLINÄRT och HOLISTISKT

TEKNIKBASERAD BEHANDLING

TRAUMA INFORMERAD TERAPI

VARIG TILLÄGG

0 Innan

Skicka antagningsbegäran

0 Innan

Definiera behandlingsmål

1 vecka

Bedömningar & Detox

1-4 vecka

Psykologisk och holistisk terapi

4 vecka

Familjeterapi

5-8 vecka

Eftervård

12+ vecka

Repetitionsbesök

Mental Hälsa Insights

Vad är trauma bonding

Trauma bonding är ett psykologiskt fenomen som uppstår i missbrukande relationer

läs mer

Vad är Gaslighting

Det kan vara väldigt svårt att inse att man blir utsatt för Gaslighting. Det finns dock vissa sätt att känna igen de tekniker och metoder som ofta används.

läs mer

Traumabehandling

Traumabehandling innebär vanligtvis psykoterapi, ofta kallad traumabehandling, och kan omfatta kognitiv beteendeterapi (CBT), desensibilisering och upparbetning av ögonrörelser (EMDR) eller andra terapeutiska metoder.

läs mer

Alkoholisk demens

Alkoholisk demens är en följd av långvarig, överdriven alkoholkonsumtion. Alkohol är ett neurotoxin, vilket innebär att det kan skada hjärnceller och störa neurotransmittorer

läs mer

visa mer