8 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

MĂ„nga har nog hört begreppet ”Gaslighting”, men kanske inte riktigt förstĂ„tt vad det egentligen handlar om. Man kan lite kort sĂ€ga att det Ă€r en form av psykologisk manipulation. Att bli gaslightad betyder att nĂ„gon försöker fĂ„ en att tvivla pĂ„ sin egen verklighetsuppfattning, sina minnen eller sin perception. 

Detta kan uppnĂ„s genom en subtil form av kontroll eller maktspel, och offren för gaslighting kan till slut tro att de Ă€r galna. Effekterna av denna form av manipulation kan med andra ord vara förödande. Offren kan uppleva en kraftig minskning av sjĂ€lvkĂ€nslan, kĂ€nna sig isolerade, och Ă€ven utveckla Ă„ngest eller depression. 

I mÄnga fall vet offret inte ens om att de blir utsatta för gaslighting. Detta gör beteendet sÀrskilt skadligt. Det finns egentligen ingen översÀttning av gaslighting, svenska ordet för detta Àr samma som pÄ engelska.

Denna artikel kommer att gÄ igenom grunderna i vad gaslighting Àr, hur det ser ut och hur man kan försvara sig mot detta.

Denna psykologiska term har en fascinerande ursprungshistoria. Det Àr visserligen ett fenomen som har fÄtt sitt namn frÄn konsten, men dess praktik kan spÄras tillbaka lÄngt innan termen myntades. Det fungerar nog sÄ med alla psykologiska termer, de fÄr plötsligt ett namn men har egentligen funnits i alla tider.

Termen “gaslighting” kommer i alla fall frĂ„n en pjĂ€s frĂ„n 1938 som hette “Gas Light” och de filmversioner som följde efter den. PjĂ€sen blev senare omvandlad till en film 1944, med skĂ„despelarna Ingrid Bergman och Charles Boyer i huvudrollerna. 

I bÄde pjÀsen och filmen manipulerar en man ljusen i sitt hem för att försöka fÄ sin fru att tro att hon hÄller pÄ att förlora förstÄndet. Mannen justerar helt enkelt gasljusen, och förnekar sedan att nÄgon förÀndring Àgt rum. Som ett resultat börjar hans fru att tvivla pÄ sin egen verklighet.

Men Àven om termen hÀrstammar frÄn 1900-talet, har denna företeelse som sagt funnits i all tider. Metoder för makt och kontroll, som Àr inneboende i gaslighting, har praktiserats i olika former och kulturer, Àven om de inte alltid har haft ett specifikt namn.

Idag finns det en stor medvetenhet om gaslighting. Den har helt enkelt ökat i takt med framstegen inom psykologisk forskning och terapi. Gaslighting Àr idag erkÀnt som en form av emotionellt missbruk, och studeras inom omrÄden som psykologi, sociologi och Àven inom juridik.

Det kan vara vÀldigt svÄrt att inse att man blir utsatt för Gaslighting. Det finns dock vissa sÀtt att kÀnna igen de tekniker och metoder som ofta anvÀnds. Man kan se det som att man gör ett gaslighting test. HÀr Àr nÄgra exempel:

  • Förnekande: Detta Ă€r kanske den mest grundlĂ€ggande och förvirrande tekniken. Manipulatören kan rakt av neka till nĂ„got som faktiskt hĂ€nde.

Trots att en hĂ€ndelse nyligen Ă€gde rum kan manipulatören sĂ€ga: “Det hĂ€nde aldrig.”

  • Trivialisering: HĂ€r försöker manipulatören göra offrets kĂ€nslor eller upplevelser oviktiga.

Om offret Ă€r upprört kan manipulatören exempelvis svara: “Du överreagerar.”

  • Förskjutning av skuld: Manipulatören vĂ€nder situationen sĂ„ att offret kĂ€nner skuld istĂ€llet för manipulatören sjĂ€lv.

Offret kan exempelvis höra orden: “Det Ă€r ditt fel att jag blev arg.”

  • FörvrĂ€ngning: En teknik dĂ€r information Ă€ndras eller presenteras pĂ„ ett förvridet sĂ€tt för att passa manipulatörens berĂ€ttelse.

Gaslighting exempel: “Jag sa inte det, du mĂ„ste ha hört fel.”

  • Tillbakadragande: Manipulatören kan plötsligt dra sig tillbaka eller vĂ€gra kommunicera, vilket skapar en stor förvirring och osĂ€kerhet.

Det kan bland annat handla om att medvetet ignorera samtal eller meddelanden.

  • Projicering: Manipulatören skyller sina egna oönskade kĂ€nslor eller beteenden pĂ„ offret.

Gaslighting exempel: “Du Ă€r sĂ„ paranoid, tror alltid att jag ljuger.”

Om man vill kunna bemöta gaslighting Àr det första steget att kÀnna igen dessa metoder. Genom att vara medveten om hur manipulatörer arbetar, kan man undvika att falla för deras spel och ha en tilltro till sin egen verklighetsuppfattning. I situationer dÀr gaslighting förekommer Àr det Àven viktigt att söka stöd och hjÀlp, vare sig det Àr frÄn vÀnner, familj eller frÄn nÄgon chef.

HÀr Àr nÄgra av de mest utmÀrkande effekterna av gaslighting:

Minskad sjÀlvkÀnsla

Genom stÀndigt tvivel och förnekelse börjar offret ofta ifrÄgasÀtta sitt eget vÀrde. Det kan leda till en gradvis minskande sjÀlvkÀnsla, och att offret kÀnner sig ovÀrdigt eller otillrÀckligt. Det kan Àven göra att den drabbade kÀnner att ingen annan skulle förstÄ eller tro pÄ deras upplevelse. Denna kÀnsla av ensamhet kan göra det svÄrare att söka hjÀlp eller stöd.

Ökad Ă„ngest

Den konstanta förvirringen och osÀkerheten som gaslighting skapar kan leda till kronisk Ängest. Offret kan bli överdrivet medveten om sina handlingar, rÀdd för att göra fel eller uppfatta saker felaktigt. Denna kÀnsla av hopplöshet, isolering och förlust av sjÀlvkÀnslan kan leda till depression. Det kan hÀnda att offret drar sig tillbaka frÄn sociala situationer och förlorar intresset för saker som de en gÄng Àlskade.

Paranoia

Eftersom offret stÀndigt fÄr sina upplevelser och minnen förnekade kan det utvecklas en paranoid kÀnsla. Det finns helt enkelt ett tvivel pÄ hur verkligheten uppfattas. Ironiskt nog kan detta göra att den drabbade blir alltmer beroende av den person som gaslightar dem. Eftersom de stÀndigt tvivlar pÄ sig sjÀlva, kan manipulatören uppfattas som den person som vet hur allt ligger till.

Medan gaslighting kan fÄ allvarliga konsekvenser finns det hopp i form av behandling. Det primÀra mÄlet med behandlingen Àr att hjÀlpa individen att förstÄ allvaret. Detta steg ensam kan förhindra ytterligare skador och kan till och med möjliggöra bÀttre förhÄllanden i framtiden.

Dessutom kan terapier som syftar till att förbÀttra kognitiv funktion, sÄsom kognitiv rehabilitering eller arbetsterapi, hjÀlpa individer att hantera sina symtom och ÄterfÄ en viss grad av sjÀlvstÀndighet.

Ett vĂ€rdefullt alternativ för dem som kĂ€mpar med efterlevnader av gaslighting Ă€r ett lyxigt rehabiliteringscenter. BelĂ€get i en lugn miljö som Spanien, ger dessa centra en helhetssyn pĂ„ Ă„terhĂ€mtning, som omfattar avgiftning, terapi, nĂ€ring, fysisk aktivitet och andra vĂ€sentliga delar av vĂ€lbefinnande. 

MÄnga undrar nog varför nÄgon skulle vilja fÄ en annan person att tvivla pÄ sin egen verklighet. HÀr utforskar vi nÄgra av tÀnkbara orsaker till detta:

Behov av kontroll

I mĂ„nga fall drivs gaslighters av ett djupt behov av att ha kontroll över andra. Genom att fĂ„ nĂ„gon att tvivla pĂ„ sig sjĂ€lv kan manipulatören lĂ€ttare styra situationer och beslut. Faktum Ă€r att förövaren ofta söker en total dominans. Offret tvivlar pĂ„ sin egen uppfattning och det skapas en obalans dĂ€r förövaren blir den enda “tillförlitliga” kĂ€llan till sanning. 

Den person som utöver gaslighting undviker ju Àven att stÀllas till svars för sina egna handlingar. Det blir dÀrför Àven ett sÀtt för denne person att slippa ifrÄn allt ansvar. Offret isoleras ofta medvetet ifrÄn vÀnner och familj, allt för att hÄlla kvar personen i detta starka psykologiska grepp.

Skydda egna hemligheter

Ett av de mindre belysta skĂ€len till att en person kan anvĂ€nda gaslighting Ă€r för att dölja eller skydda sina egna hemligheter. Förövaren förvrĂ€nger helt enkelt sanningen och skapar en osĂ€kerhet. DĂ„ skapas en dimridĂ„ kring de egna handlingarna. I en sĂ„dan förvirrad miljö blir det svĂ„rare för offret att identifiera och ifrĂ„gasĂ€tta förövarens hemligheter. 

Om en förövare kÀnner att deras hemlighet riskerar att avslöjas, kan gaslighting anvÀndas som en metod för att undvika direkt konfrontation. IstÀllet för att svara pÄ anklagelser kan de ifrÄgasÀtta offrets minne eller uppfattning.

Gaslighting narcissist

Med gaslighting kan förövaren skapa en obalans i relationen. Offret kÀnner sig osÀkert och beroende, och förövaren placeras dÀrför i en överordnad position. Detta förstÀrker deras kÀnsla av kontroll och överlÀgsenhet. Individer som har en djupt rotad osÀkerhet kan berusas av detta och kÀnna att deras eget vÀrde stÀrks. De fÄr helt enkelt en kÀnsla av att de hÄller i trÄdarna och styr spelet.

För vissa kan behovet av att kÀnna överlÀgsenhet vara en reaktion pÄ egna upplevda sÄrbarheter eller brister. De fÄr andra att kÀnna sig smÄ, och kan pÄ sÄ sÀtt avleda uppmÀrksamheten frÄn sina egna svagheter.

Gaslighting relation

Vissa som utövar gaslighting kan Àven ha vuxit upp i en miljö dÀr sÄdana manipulationstaktiker var normen mellan förÀldrarna. De kan ha lÀrt sig detta beteende som ett sÀtt att hantera relationsmÀssiga konflikter.

Vanliga frÄgor och svar