Vad är ADHD?

8 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team

Fakta kontrollerat

INNEHÅLL

Många personer lider av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Det är förkortning för det engelska begreppet attention deficit – hyperactivity disorder. En person som har ADHD har alltså svårt att koncentrera sig och uppvisar tecken på hyperaktivitet. Dock kan det ena förekomma utan det andra, men även i kombination med varandra.

Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD förekommer i alla samhällslager och hos alla kön. Man räknar med att ungefär sju procent av befolkningen är drabbad. Det är i sammanhanget ett stor utbredning.

Nedsättningen innebär att man har svårt att koncentrera sig och ger problem att styra och kontrollera ens beteenden. Samtidigt kan en person som har ADHD ha ett element av hyperaktivitet. Det innebär att man är väldigt aktiv eller intensiv. De beteenden som förknippas med ADHD kan bli mer tydliga i vissa situationer eller i vissa speciella miljöer.

Stressterapier och behandling Sverige

Det kan handla om att man har svårt att koncentrera sig om det är stökigt eller om det är mycket ljud i bakgrunden. Samma sak kan inträffa om det är så att man saknar en inre motivation att göra någonting. Det kan visa sig i att man har svårt att påbörja skol eller arbetsuppgifter.

Inte en sjukdom

ADHD är inte en sjukdom och en person som har ADHD har inte lägre intelligens än genomsnittet. Detta är dock två vanliga föreställningar som lever kvar. En person som är drabbad av nedsättningen fungerar helt enkelt på ett annat sätt än vad den genomsnittlige personen gör. Skillnaden sitter i hjärnans nervsystem.

Att ha ADHD kan innebära att man inte klarar av alla situationer som samhället består av. Samtidigt har man kunnat visa att om man modulerar situationerna för att passa den med ADHD så är personens funktion mycket högre. De som är drabbade är medvetna om att de skiljer sig från andra. Detta är något som kan ge ytterligare effekter i form av ett upplevt utanförskap och kan påverka självkänslan negativt. Det kan också ge upphov till ångest och depressioner.

När man diskuterar ADHD så ska man komma ihåg att de tecken som personen uppvisar som följd av sin nedsättning snarare är beteenden än symtom. Det är också viktigt att komma ihåg att ytterst få stämmer in helt på de beskrivningar som finns av nedsättningen. Det är desto vanligare att man har en del av de tecken som brukar beskrivas.

Ett av de vanligaste tecknen är att man har, i jämförelse med andra, många tankar i huvudet. Ofta samtidigt. Dessa kan även beskrivas som idéer. Det är även vanligt att man har svårt att påbörja uppgifter. När man väl har kommit igång kan det vara svår att avsluta dem också. På grund av att koncentrationsförmågan är påverkad så kan långa instruktioner vara något man har svårt för att följa.

En tydligt tecken brukar även vara att en person som har ADHD har svårt att hålla i ordning på sina saker. Det är inte ovanligt att man lämnar saker framme, att man inte stänger skåpsdörrar eller att man har svårt att hålla ett system över vart sakerna ska vara. Nära bundet till detta är att man har lätt att tappa bort saker.

Detta är knutet till uppmärksamhetsstörningarna och leder ofta till att man glömmer saker som exempelvis nycklar. Detta kan vara när man är på väg någonstans eller att man inte kommer ihåg vart i ens bostad man har lagt dem. Ett annat område som också påverkas är hur bra man är på att hålla och passa tider. Deadlines och möten kan vara svåra att vara i tid till och detta är något som omgivningen ofta anmärker på.

Att hålla deadlines och komma i tid till möten har ofta att göra med att man skjuter upp saker. Ofta hopar sig sakerna precis innan man ska i väg eller de ska vara klara. Detta är inte oproblematiskt och det är viktigt att ha strategier för att hantera om dessa situationer uppstår.

Många med ADHD har problem med en stor impulsivitet, det är dock inte alla som har den problematiken. Det kan innebära att man gör saker som man inte hade gjort om man hade haft tid att tänka efter innan. Det är vanligt att man har svårigheter att koncentrera sig då man läser och lätt tappar tråden. Vissa upplever också samma sak då de skriver längre texter.

Detta innebär att man kan få svårigheter under skolgången och på sin arbetsplats när man är vuxen. Att känna att man behöver röra sig och hur en oro i ens inre hela tiden är aktiv är något som många med ADHD beskriver. Detta gör det svårt att sitta still under längre perioder och i vissa sammanhang och miljöer. På samma gång så är det svårt för den drabbade att styra sitt humör.

Detta kan leda till plötsliga svängningar i humöret som försvårar vardagen för den drabbade och de i hans eller hennes närhet. Även dygnsrytmen kan vara rubbad och det är inte ovanligt att man har svårt att somna på kvällarna. Utöver detta så upplever många med diagnosen att de har problem med att de vaknar under nätterna. Något som påverkar sömnkvaliteten.

Inte alla upplever alla dessa tecken och i vilken utbredning man upåplever dem kan variera i olika situationer och i olika delar av livet.

Krav för att diagnosen ska sättas

Om man ibland glömmer var sina nycklar ligger eller i vissa situationer har mer energi än andra, så behöver detta inte betyda att man har ADHD. Det finns vissa krav som måste uppfyllas för att diagnosen ska kunna sättas. Bland dessa så ska tecknen som togs upp under föregående rubrik ha funnit över en lång tid och det ska vara så att dessa tecken eller svårigheter påverkar ens möjligheter att klara vardagen.

Samtidigt kan dessa tecken bero på andra orsaker och för att uppfylla kriterierna för diagnosen ska de inte kunna förklaras bättre genom andra orsaker. Miljön påverkar hur vi agerar och fungerar, detta oavsett om man har en diagnos eller inte. Därför ska dessa tecken vara närvarande i minst två olika miljöer. Det kan vara hemma och i sklolan. Eller på fritiden och arbetsplatsen. Bara för att nämna ett par miljöer.

När man sätter diagnosen ADHD så delar man in denna i olika former eller kategorier. Dels så pratar man om en huvudsakligen ouppmärksam form. Detta är en form som tidigare kallade ADD, ett begrepp som fortfarande används utanför sjukvården. Då är det främst ens uppmärksamhetsförmåga och koncentration som är påverkad. Det är dock viktigt att understryka ordet “huvudsakligen”.

Det innebär att problemen med uppmärksamhet och koncentration är den största problematiken, men att impulsivitet och hyperaktivitet kan förekomma till viss del. En andra kategori är den hyperaktiva-impulsiva formen. Då är det just en hyperaktivitet och svårighet med impulskontrollen som är den huvudsakliga problematiken. Även om det kan finnas spår av den första formen även här.

Den vanligaste formen av ADHD är dock att man har en kombination av dessa två kategorier.

Det är inte ovanligt att lida av ADHD och samtidigt ha annan problematik, svårigheter eller sjukdomar. Bland annat är det vanligt att de som har ADHD också har läs- och skrivsvårigheter, alltså dyslexi. Det finns även andra former av svårigheter kring inlärning som förekommer. I vissa fall finns det även en diagnos inom autismspektrumet samtidigt som ADHD.

Tourettes syndrom där bland annat olika tics är vanliga symtom är heller inte ovanligt. Vissa som är drabbade har även det som förr kallades dyspraxi. Det handlar om svårigheter med koordinationen av kroppsrörelser. Detta kan innebära att man ses som klumpig och har svårt att genomföra idrotter där koordinationsförmåga är viktigt.

Det är även vanligt att personer som har ADHD har en lägre självkänsla och en ångestproblematik. Det är inte ovanligt att dessa personer utvecklar depressioner. Det är vanligt att personer som drabbas utav beroende och missbruk har ADHD i någon form. Men detta betyder inte att en majoritet av de som har ADHD utvecklar denna typen av problematik.

Att lida av någon form av ADHD är tufft. Det påverkar vardagen väsentligt och det kan kännas ensamt och hopplöst. Så behöver det inte vara. Det finns behandlingsmetoder som har god effekt. Bland annat med hjälp av läkemedel men även med hjälp av utbildning och anpassning.

Läkemedelsbehandling av ADHD

De läkemedel som idag används för att behandla ADHD har god effekt på en majoritet av de drabbade. Det innebär dock inte att alla läkemedel passar alla drabbade. Det kan behövas en period där man testar olika läkemedel för att hitta det som passar personen bäst.

Målet är att minska de effekter som ADHD har på personens vardag. Det handlar dels om att öka koncentrationsförmågan, men även minska den rastlöshet som många upplever. Den klass av läkemedel som används mest är de centralstimulerande. Dessa finns i olika former och i vissa fall så är de närbesläktade med drogen amfetamin.

Dock finns det inga studier som visar att det finns en risk att bli beroende av dessa läkemedel och det är inte samma sak som att missbruka drogen amfetamin. Det ger heller inget rus när man tar medicinerna. Detta är något som är viktigt att upplysa om eftersom många är, innan de börjat ta medicinen, rädda för att de ska bli beroende eller få just ett rus av den.

I de fall som barn blir behandlade med dessa mediciner så kombinerar man denna behandling med andra åtgärder. Det handlar om att de får extra stöd i skolan och om att föräldrarna får en stor del information om ADHD och de mediciner som ges.

Eftersom, som vi tidigare diskuterade, andra diagnoser och svårigheter är vanliga i samband med ADHD. Så är det ibland så att man kombinerar den huvudsakliga behandlingen med läkemedel mot exempelvis ångest eller depression. Läkaren som skriver ut dessa läkemedel är utbildad i hur de fungerar och kan ge mer information om dess effekter.

Utbildning

När man får en ADHD-diagnos så är det viktigt att man lär sig om vad det innebär. Detta är oberoende om man är barn eller vuxen när man får diagnosen. Dels för att man ska ha en förståelse kring hur man fungerar, beter sig och tänker. Men även för att man ska kunna lägga upp adekvata strategier för att hantera sina svårigheter.

Det finns kuratorer och terapeuter som är specialutbildade inom detta. Det går inte att nog understryka hur viktigt det är med att vara informerad.

Anpassningar

När man lever med ADHD så fungerar inte allt i vardagen som det gör för andra. Det är därför viktigt att utforma sin vardag på ett sätt så att den blir möjligt att leva en normalt liv, men anpassat efter dina förutsättningar. Det kan handla om att ha listor över saker man ska göra på morgonen till exempel, att öva in rutiner kring att handla mat eller på annat sätt se till att vardagsbestyren blir gjorda.

För barn handlar det ofta om att göra vissa justeringar i skolmiljön men även i hemmiljön.

FAQs

När man pratar om ADHD uppstår naturligt många frågor. Vi har sammanställt ett par av dessa här under och besvarat dem.

Är ADHD en sjukdom?

Nej, ADHD är inte en sjukdom. Den är en variation hur man fungerar neurologiskt. Det handlar om uppmärksamhet och koncentrationsförmåga, men även hur intensiv och aktiv man är.

Har mitt barn ADHD?

Det kan endast en läkare avgöra efter en utredning. Men det finns vissa tecken man kan vara uppmärksam kring och känner man oro bör man ta kontakt med sjukvården. Man kan exempelvis se till hur bra ens barn klarar av att reglera sitt beteende och om han eller hon verkar ha svårt att koncentrera sig.