7 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Passiv aggressivitet syns inte alltid vid första ögonkastet. I Sverige, där man ofta undviker öppna konflikter, kan passivt aggressivt beteende bli ett tyst vapen. Du kanske säger att allt är bra, men dina handlingar visar något annat. Här får du veta vad passiv aggressivitet är, hur det påverkar den svenska befolkningen och vad du kan göra åt det.

I Sverige märks passiv aggressivitet ofta i vardagliga situationer, både i arbetslivet och i vänskapskretsar. Det kan vara små handlingar som att lova hjälpa till men medvetet dra ut på tiden, eller att svara undvikande när någon frågar hur du mår. Även kroppsspråk, tonfall och ironi används för att uttrycka missnöje utan att säga det rakt ut.

Det kan också handla om att du håller inne med viktig information eller låter bli att fullfölja gemensamma åtaganden för att markera ditt missnöje. Sådana mönster leder ofta till missförstånd och en känsla av att relationen inte är ärlig. Följande tabell redogör för några vanliga exempel i vardagen där passiv aggressivitet kan exponera sig:

BeteendeExempel i vardagen
Tystnad eller undvikandeIgnorerar meddelanden från en vän efter ett bråk.
Sarkastiska kommentarerSäger ”Oj, vad du är punktlig” när någon kommer sent.
Förhalning och ”glömska”Glömmer ”av misstag” att köpa mjölk trots löfte om att göra det.
Ironiska komplimanger”Vilken fin tröja – den ser verkligen… speciell ut”.
Medvetet halvhjärtade prestationerGör en uppgift slarvigt så att den måste göras om.
Vägran att ge tydliga svarSvarar ”Kanske det” när någon ber om ett rakt besked.

Om du inte vågar uttrycka vad du egentligen tycker, kan det bli en vana att visa känslor på det här sättet istället. Många svenskar använder passiv aggressivitet omedvetet för att slippa obehagliga samtal. Men det skapar frustration hos andra och sliter på relationer.

Passivt aggressivt beteende skapar en spänd stämning där du och andra kan känna att något är fel, men ingen riktigt sätter ord på vad. Detta skadar både förtroende och samhörighet i längden.

Förr fanns diagnosen passiv aggressiv personlighetsstörning, som användes för att beskriva personer som ständigt visade motstånd på indirekta sätt. Idag har den termen ersatts av andra beskrivningar, bland annat negativistisk personlighetsstörning, enligt 1177 Vårdguiden.

I Sverige är den här typen av diagnos ovanlig när det kommer till formella journaler, men drag av passiv aggressivitet kan fortfarande komma att påverka relationer, arbetsliv och vardag på ett negativt sätt. 

Många som bär på dessa mönster har svårt att skapa nära relationer eftersom de ofta skjuter ifrån sig ansvar och skyller ifrån sig när problem uppstår. De tenderar att fastna i en negativ syn på omvärlden och har svårt att lita på andra människor.

Hos personer med långvariga problem kan du se tydliga och återkommande beteenden i form av exempelvis:

BeteendeExempel i vardagen
Motstånd mot auktoriteterIgnorerar chefens instruktioner för att markera motstånd.
Kronisk pessimismTror att alla projekt kommer misslyckas redan från start.
Prokrastinering och glömskaSkjuter upp viktiga uppgifter trots vetskap om konsekvenser.

Personer med dessa drag kan upplevas som svårhanterliga i både arbete och privatliv. Deras mönster av undvikande och motstånd kan skapa frustration hos omgivningen och ofta märker de inte själva hur deras beteende påverkar andra.

Att känna igen passivt aggressiva tecken är viktigt för att förstå när någon inte är helt ärlig med sina känslor. I många fall märker du inte direkt vad som är fel, men du känner att något inte stämmer. Personen säger kanske att allt är bra, men beter sig kallt eller undvikande. 

I svenska vardagsmiljöer, där öppen ilska ofta anses obekväm, kan passiv aggressivitet bli ett sätt att visa missnöje utan att skapa konflikt. Du behöver vara uppmärksam på både ord och handlingar för att se helheten och förstå vad som egentligen händer. Här är några tydliga passivt aggressiv tecken som du kan känna igen:

  • Undviker att ta ansvar när du är arg – du säger att du ska göra något, men gör det inte.
  • Ger små pikar istället för rak kritik – du uttrycker kritik genom ironi eller syrliga kommentarer.
  • Gör saker långsamt eller inte alls – du protesterar genom att medvetet ta tid eller glömma viktiga saker.

Andra tecken kan vara plötsliga humörsvängningar, undvikande blickar eller att du drar dig undan i situationer där du egentligen borde prata ut. Passiv aggressivitet kan ofta kännas som en vägg mellan två personer.

Ja, det finns flera sätt att testa om du har passivt aggressiva drag. I Sverige erbjuder psykologer och terapeuter olika typer av självskattningsformulär som kan ge dig en bild av dina beteendemönster.

Testerna är inte diagnoser, men de hjälper dig att reflektera över hur du hanterar konflikter och känslor. Du får frågor om hur du agerar i vardagliga situationer – till exempel om du ofta säger ja trots att du inte vill.

Det kan även handla om att undvika konfrontationer genom att låtsas som att allt är bra. För många är det först genom sådana tester som de inser att deras beteende påverkar både dem själva och andra på ett negativt sätt.

Här är exempel på frågor du kan stöta på i ett passiv aggressiv test:

  • Tänker du ofta ”jag ska visa dem”, men säger inget? Det kan tyda på ett passivt aggressivt mönster där du inte vågar uttrycka din ilska.
  • Säger du ja till uppgifter du inte tänker göra? Det kan visa att du använder undvikande för att hantera ilska.
  • Använder du sarkasm när du är irriterad? Det är ett tecken på indirekt aggression istället för öppen kommunikation.

Du hittar sådana tester hos exempelvis Mind.se och via psykologer anslutna till 1177.se. Dessa verktyg hjälper dig att bättre förstå dina reaktioner och hitta sundare sätt att uttrycka dina känslor.

Ibland tror du kanske att det är bäst att hålla inne med ilska för att undvika konflikt. Men sanningen är att direkt kommunikation oftast skapar tydligare relationer. Att uttrycka frustration på ett rakt och respektfullt sätt är inte farligt. Tvärtom ger det andra en chans att förstå hur du känner och vad du behöver. 

Passiv och negativ aggressivitet

Passiv aggressivitet däremot förvirrar människor omkring dig och skapar en osäker stämning där problemet aldrig blir löst. Genom att våga prata om känslor minskar du risken för långvariga konflikter och missförstånd i både privatlivet och på arbetsplatsen. 

BeteendeExempelEffekt på relationen
Direkt aggressivitet”Jag blev arg när du inte kom i tid.”Konflikt, men möjlighet till dialog
Passiv aggressivitetTystnad, kalla blickar eller undvikandeLångvarig irritation och missförstånd

Direkt aggressivitet handlar inte om att skrika eller skälla. Det handlar om att tydligt uttrycka vad du känner och varför du reagerar som du gör. Passiv aggressivitet bygger istället på tystnad, undvikande och små signaler som andra får gissa sig till. Det leder ofta till att problemen växer i tysthet.

Att inse att du själv visar passivt aggressivt beteende kan kännas obekvämt, men det är ett viktigt första steg. Många agerar så här för att undvika obehagliga samtal eller för att slippa känna sig sårbara. 

Det handlar sällan om att du vill skada någon, utan snarare om att du försöker skydda dig själv från konflikt. Men i längden skadar det både dina relationer och ditt eget välmående. Genom att ta ansvar för ditt beteende kan du bryta mönstret och skapa sundare relationer. 

Här är tre steg som du kan följa:

  1. Bli medveten: Fundera över när du undviker att säga vad du tycker. Skriv gärna ner dina tankar för att förstå dina mönster.
  1. Träna på tydlighet: Säg nej när du menar nej. Börja i små steg med människor du litar på.
  1. Sök hjälp: Via 1177 hittar du stöd i din region, till exempel samtalsterapi eller självhjälpsgrupper.

Härnäst besvarar vi några av de vanligaste frågorna som våra läsare tenderar att reflektera över när det kommer till passiv aggressivitet.

Vilka känslor ligger ofta bakom passiv aggressivitet?

Passiv aggressivitet grundas ofta i rädsla för konflikt, osäkerhet eller låg självkänsla. I många fall försöker du skydda dig själv från att bli sårad eller kritiserad genom att undvika öppen konfrontation. Istället uttrycker du ilska, frustration eller besvikelse på indirekta sätt.

Kan barn och tonåringar visa passiv aggressivitet?

Ja, passiv aggressivitet kan visa sig redan i barndomen. Barn kan visa motstånd genom att ”glömma” att städa sitt rum eller svara med tystnad när de är arga. Hos tonåringar kan det synas genom sarkasm, sen ankomst eller halvhjärtade insatser i skolarbetet.

Finns det fysiska symtom kopplade till passiv aggressivitet?

Nej, passiv aggressivitet är ett beteendemönster, inte en fysisk sjukdom. Däremot kan långvarig frustration eller undvika konflikter bidra till stress, sömnproblem och spänningar i kroppen eftersom känslor hålls tillbaka.

Kan du förändra passivt aggressivt beteende utan terapi?

Ja, många klarar att förändra sitt beteende genom självkännedom och kommunikationsträning. Genom att öva på att säga vad du tycker, sätta gränser och hantera konflikter öppet kan du bryta mönstret. Men om problemen är djupa kan terapi ge bättre stöd.

Passiv aggressivitet löser inga problem. Tvärtom skapar det fler. Genom att vara ärlig och tydlig kan du bygga bättre relationer – både privat och på jobbet. Sverige behöver mer öppen kommunikation och mindre passivt motstånd.