9 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Kroppen reagerar på olika saker på olika sätt. En av dessa reaktioner är stress. Stress har en funktion i att det kan ge en extra energi när det behövs. Men samtidigt kan stress i för stora mängder vara destruktivt och farligt. Det samma gäller för stress som pågår över en lång period.

I grund och botten är stress en överlevnadsmetod. När en människa utsätts för en krävande situation så blir responsen en viss nivå av stress. Innan det moderna samhället så var stressen ett sätt att få extra energi under en en situation som kunde betyda skillnaden mellan liv och död.

I dags samhälle hamnar vi inte så ofta i dessa situationer, men stressresponsen finns kvar. Den kan fungera på ett positivt sätt om den är kontrollerad. Om man har ett nytt projekt kan en liten dos stress göra gott och ge den där extra energin som krävs för att genomföra och avsluta projektet.

Samtidigt kan stress bli ohälsosamt om den är för hög, eller om den pågår under för lång tid. Vi kan bli stressad i långt många fler situationer än den som vi beskrev nyss. Det kan handla om stress som kommer ur att man inte känner att man har nog med tid. Eller att man har för många uppgifter på en gång. Det kan handla om att man ska hinna klart med något på en kort tid eller att man ska genomföra en stor uppgift av någon slag.

Vad är dålig självkänsla?

En stressrespons kan också utlösas av emotionellt tunga händelser eller av att man känner att man inte mår bra.

De flesta av oss kan skilja på den positiva stressen som ger oss extra energi och den negativa stress som ger psykiska och fysiska symtom.

Det finns många symtom som är tecken på att vi är stressade. Det kan handla både om psykiska och somatiska, alltså kroppsliga, symtom. Man delar även upp själva stressen som orsakar symtomen i två olika kategorier. Antingen rör det sig om akut stress. Eller så rör det sig om långvarig stress.

Akut stress

Akut stress är den stressrespons som utlöses i en situation. Det är en stark reaktion i en situation som uppfattas som hotfull. Man brukar prata om två olika reaktioner som syns både hos människor och andra däggdjur. Den första är flight or flight, alltså en kamp eller flykt-reaktion. Den andra kallas fright på engelska och handlar om att man fryser i situationen.

Kamp eller flykt-reaktionen är inte så binär som den låter. Det är snarare att kroppen är lika beredd på att kämpa mot det potentiella hotet som att fly från det. Det handlar om vad som är mest adaptivt i situationen. Alltså vad som passar situationen bäst. I de flesta situationer är flykt den bästa utvägen, men människans kropp är “programmerad” att alltid ha kampen redo.

I samma situation kan man drabbas av att man fryser. Det innebär att man inte gör någonting. Det är nära besläktat med att ignorera någonting och hoppas på att det inte finns.

Detta är alltså alla reaktioner som ligger i vårt DNA, det är mycket svårt att träna bort en av dessa reaktioner.

Långvarig stress

Att utsättas för stress under en längre period ger andra reaktioner än vid den akuta stressen. Det går inte att definiera hur lång denna period behöver vara för att klassas som långvarig. Det är reaktionerna man får se till och de är högst individuella.

Att utsättas för stress under en längre tid kan ge upp hos till många typer av symtom. Det är också en stor risk att man drabbas av utmattningssyndrom.

Symtom på långvarig stress

Att under en längre tid utsättas för stress och att uppleva att olika stressorsaker läggs på hög. Det är inte nyttigt. När man drabbas av denna typen av stress är det ofta som man får ett eller flera symtom som kommer som en reaktion på detta.

För en person som blivit utsatt för en längre period av stress är det vanligt att man känner sig tyngd och trött. Dels på morgonen när man har dagen framför sig. Men även under dagen och framåt kvällen. Denna trötthet och tyngd till trots leder det ofta till att man drabbas av sömproblem. Det kan både handla om att man har svårt att somna.

Men även om att man har svårt att få en sammanhängande sömn under natten. Det vill säga att man vaknar under natten och har5 svårt att somna om. Som ännu en paradox så är det inte ovanligt att personer som upplever mycket stress samtidigt vaknar för tidigt på morgonen.

På samma gång som man är trött och tyngd, så är man uppe i varv och tycker det är svårt att koppla av. Alla drabbas inte av båda dessa symtom, men det är vanligt att de kombineras. När du är uppvarvad är det lätt att uppleva att andra människor inte gör saker tillräckligt snabbt och det är svårt att inte låta tålamodet ta slut.

Det är inte ovanligt att man upplever att ens kognition påverkas. Kognitionen är summan av de samlade inre processer som pågår medvetet och omedvetet. Det avgränsas till mentala processer som bland annat har att göra med hur vi uppfattar och bearbetar saker som händer runt om kring oss. Det kan handla om att man tycker att man inte är lika snabb i tanken som vanligt.

Att man har svårt att koncentrera sig och att minnet sviker en mer än vanligt. Ett annat symtom som är vanligt förekommande är att man är mer lättirriterad. Även när det gäller saker som man normalt inte brukar bli irriterad av. Det påverkar dels ens eget humör, men även det sociala utbytet med andra.

Vissa som är stressade märker av detta i form av minskad sexlust. För vissa försvinner intresset för sex helt under en period av stress. Det brukar dock komma åter när stressen ebbar ut.

Rent kroppsligt är det vanligt att man känner att ens andning är annorlunda och att man lätt får hjärtklappning och huvudvärk. Ofta drabbas personen också av problem med magen. Detta gäller även personer som normalt inte brukar ha magproblem. Immunförsvaret påverkas också. I en initial fas så höjs faktiskt immunförsvaret men under långvarig stress så tappar man snabbt denna goda effekt.

Hur behandlar man stress i Sverige?

Det leder till att man lättare bli sjuk i sjukdomar som förkylning eller andra former av infektioner. Dessa sjukdomar tenderar att komma igen mer ofta än vad de gör för personen i en inte så stressig period. Det är också vanligt att ens sociala behov förändras. Man uppfattar det som att ens tid inte räcker till och bland de saker som är vanligt att välja bort så är det just sociala kontakter.

Man väljer även bort andra saker som man normalt skulle tycka vara trevligt. Som att laga god mat, lyssna på musik eller titta på en film. Rent psykiskt kan stressen leda till nedstämdhet och ångest. Detta kan drabba alla personer men de som redan har haft problem med dessa symtom tidigare i livet tenderar att drabbas hårdare. Det kan handla om att ångesten tar sig nya former eller at tman blir djupare deprimerad.

Det är inte ovanligt att man börja dricka mer alkohol än vanligt. För många är det ett sätt att slappna av. Men sannolikheten att detta utvecklas till ett riskbeteende är större än om du inte hade varit stressad.

Det finns många orsaker till varför man blir stressad. Man brukar dela in dessa i yttre och inre orsaker. De yttre orsakerna har med saker som förändras eller händer i ens omgivning. De inre orsakerna har med de inre mentala processerna att göra.

Yttre orsaker till Stress

Bland de yttre orsakerna kan plötsliga eller stora förändringar i livssituationen vara en orsak. De behöver inte vara negativa i sig själva men stressen som kommer ur denna kan bli negativ. Det kan handla om att man gifter sig eller träffar någon ny och flyttar ihop. Att man köper eller säljer sin bostad. Att man skiljer sig eller att en person som man bryr sig om hastigt går bort.

Alla människor reagerar inte likadant på dessa olika omständigheter som har med livssituationen att göra. Men de flesta har någon form av reaktion. Stressen kan också orsakas av olika intryck från den omgivning man befinner sig i. Alltså så kallade miljömässiga faktorer. Det kan handla om oljud och buller eller andra faktorer som kan påverka dig.

Det är inte ovanligt att folk är stressade pågrund av händelser på jobbet. Det kan handla oma tt man fått nya arbetsuppgifter eller att ett nytt projekt startat. Det kan även handlöa om att en chef eller arbetskamrat slutar och ersätts av en ny person. Att arbetsbördan ökar är en klassisk orsak till stress. Men samtidigt kan man även bli stressad av att inte ha så mycket att göra eller av att ens arbetsbörda är svår att förutse.

Många människor blir stressade då de hamnar i olika sociala situationer. Det kan handla om att träffa nya människor eller hamna i en situation där man inte känner så många. Men även situationer där man har full koll på vem folk är kan uppfattas som stressande. Exempelvis släktkalas eller personalfester kan nämnas.

Inre orsaker till stress

De inre orsakerna till stress är alltid relaterade till vad som händer inuti den specifika personen. Denna formen av stress är ofta svårare att formulera för den som utsätts för den. Att känna sig själv påverkar till stor del hur den inre stressen hanteras och hur allvarligt stresspåslaget blir.

En person med god självkännedom hanterar den inre stressen på ett mer adekvat sätt än någon som saknar denna självkännedom. De rädslor som varje person har kan påverka hur stressigt en person uppfattar en situation som. Det handlar till exempel om att flyga. Vissa personer gör detta utan problem, andra har en underliggande rädsla som gör att det blir en otroligt stressfylld situation.

På ett annat plan kan det vara hur väl en person är på att hantera element av osäkerhet. Det kan handla om nya situationer där man inte har full kontroll. Då kan vissa människor med god förmåga att hantera osäkerhet frodas. Samtidigt som en person som inte är lika bra på att hantera denna osäkerhet känner en otrolig stress.

Hur vi tänker och känner påverkar också hur vi reagerar. Exempelvis förväntningar påverkar den upplevda stressen för många människor. Någon som har höga förväntningar på någonting kan känna stress då den är osäker på om dessa förväntningar kommer uppfyllas eller om han eller hon kommer få vara med om en besvikelse.

Vi hanterar alla stress på olika sätt och att lära sig hantera stressen på ett konstruktivt sätt kan vara en stor förändring för en person. Det handlar om att ha strategier att ta till om det uppstår en situation där man av erfarenhet vet att man får ett stresspåslag. Men det handlar även om att vara förberedd på att det kan dyka upp situationer som orsakar stress som man inte varit beredd på.

Mångas hjälps av att skriva ner vad som händer i olika situationer då man känner en högre nivå av stress. Det handlar om att identifiera de tankar, kroppsliga reaktioner och andra symtom som man upplever i just den stunden. Sen arbetar man fram ett sätt att hantera dessa på. Det handlar väldigt förenklat om att identifiera situationerna och modulera det sätt man reagerar på.

Känner man att det inte hjälper eller att det inte är tillräckligt då bör man kontakta en terapeut eller psykolog som kan hjälpa en i hanteringen av stressen. Det finns många som arbetar med detta som har tekniker och strategier som skulle passa dig. Tillsammans tar ni fram ett paket med olika redskap du kan använda i stressiga situationer för att göra dem mindre stressiga.

Att söka professionell hjälp är ett viktigt steg och ju tidigare man söker hjälp desto bättre.

FAQs

När man pratar om stress finns det många frågor som dyker upp. Vi har samlat och besvarat ett par av dem här nedan.