Gaslighting

8 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Många har nog hört begreppet ”Gaslighting”, men kanske inte riktigt förstått vad det egentligen handlar om. Man kan lite kort säga att det är en form av psykologisk manipulation. Att bli gaslightad betyder att någon försöker få en att tvivla på sin egen verklighetsuppfattning, sina minnen eller sin perception. 

Detta kan uppnås genom en subtil form av kontroll eller maktspel, och offren för gaslighting kan till slut tro att de är galna. Effekterna av denna form av manipulation kan med andra ord vara förödande. Offren kan uppleva en kraftig minskning av självkänslan, känna sig isolerade, och även utveckla ångest eller depression. 

I många fall vet offret inte ens om att de blir utsatta för gaslighting. Detta gör beteendet särskilt skadligt. Det finns egentligen ingen översättning av gaslighting, svenska ordet för detta är samma som på engelska.

Denna artikel kommer att gå igenom grunderna i vad gaslighting är, hur det ser ut och hur man kan försvara sig mot detta.

Denna psykologiska term har en fascinerande ursprungshistoria. Det är visserligen ett fenomen som har fått sitt namn från konsten, men dess praktik kan spåras tillbaka långt innan termen myntades. Det fungerar nog så med alla psykologiska termer, de får plötsligt ett namn men har egentligen funnits i alla tider.

Termen “gaslighting” kommer i alla fall från en pjäs från 1938 som hette “Gas Light” och de filmversioner som följde efter den. Pjäsen blev senare omvandlad till en film 1944, med skådespelarna Ingrid Bergman och Charles Boyer i huvudrollerna. 

I både pjäsen och filmen manipulerar en man ljusen i sitt hem för att försöka få sin fru att tro att hon håller på att förlora förståndet. Mannen justerar helt enkelt gasljusen, och förnekar sedan att någon förändring ägt rum. Som ett resultat börjar hans fru att tvivla på sin egen verklighet.

Men även om termen härstammar från 1900-talet, har denna företeelse som sagt funnits i all tider. Metoder för makt och kontroll, som är inneboende i gaslighting, har praktiserats i olika former och kulturer, även om de inte alltid har haft ett specifikt namn.

Idag finns det en stor medvetenhet om gaslighting. Den har helt enkelt ökat i takt med framstegen inom psykologisk forskning och terapi. Gaslighting är idag erkänt som en form av emotionellt missbruk, och studeras inom områden som psykologi, sociologi och även inom juridik.

Det kan vara väldigt svårt att inse att man blir utsatt för Gaslighting. Det finns dock vissa sätt att känna igen de tekniker och metoder som ofta används. Man kan se det som att man gör ett gaslighting test. Här är några exempel:

  • Förnekande: Detta är kanske den mest grundläggande och förvirrande tekniken. Manipulatören kan rakt av neka till något som faktiskt hände.

Trots att en händelse nyligen ägde rum kan manipulatören säga: “Det hände aldrig.”

  • Trivialisering: Här försöker manipulatören göra offrets känslor eller upplevelser oviktiga.

Om offret är upprört kan manipulatören exempelvis svara: “Du överreagerar.”

  • Förskjutning av skuld: Manipulatören vänder situationen så att offret känner skuld istället för manipulatören själv.

Offret kan exempelvis höra orden: “Det är ditt fel att jag blev arg.”

  • Förvrängning: En teknik där information ändras eller presenteras på ett förvridet sätt för att passa manipulatörens berättelse.

Gaslighting exempel: “Jag sa inte det, du måste ha hört fel.”

  • Tillbakadragande: Manipulatören kan plötsligt dra sig tillbaka eller vägra kommunicera, vilket skapar en stor förvirring och osäkerhet.

Det kan bland annat handla om att medvetet ignorera samtal eller meddelanden.

  • Projicering: Manipulatören skyller sina egna oönskade känslor eller beteenden på offret.

Gaslighting exempel: “Du är så paranoid, tror alltid att jag ljuger.”

Om man vill kunna bemöta gaslighting är det första steget att känna igen dessa metoder. Genom att vara medveten om hur manipulatörer arbetar, kan man undvika att falla för deras spel och ha en tilltro till sin egen verklighetsuppfattning. I situationer där gaslighting förekommer är det även viktigt att söka stöd och hjälp, vare sig det är från vänner, familj eller från någon chef.

Här är några av de mest utmärkande effekterna av gaslighting:

Minskad självkänsla

Genom ständigt tvivel och förnekelse börjar offret ofta ifrågasätta sitt eget värde. Det kan leda till en gradvis minskande självkänsla, och att offret känner sig ovärdigt eller otillräckligt. Det kan även göra att den drabbade känner att ingen annan skulle förstå eller tro på deras upplevelse. Denna känsla av ensamhet kan göra det svårare att söka hjälp eller stöd.

Ökad ångest

Den konstanta förvirringen och osäkerheten som gaslighting skapar kan leda till kronisk ångest. Offret kan bli överdrivet medveten om sina handlingar, rädd för att göra fel eller uppfatta saker felaktigt. Denna känsla av hopplöshet, isolering och förlust av självkänslan kan leda till depression. Det kan hända att offret drar sig tillbaka från sociala situationer och förlorar intresset för saker som de en gång älskade.

Paranoia

Eftersom offret ständigt får sina upplevelser och minnen förnekade kan det utvecklas en paranoid känsla. Det finns helt enkelt ett tvivel på hur verkligheten uppfattas. Ironiskt nog kan detta göra att den drabbade blir alltmer beroende av den person som gaslightar dem. Eftersom de ständigt tvivlar på sig själva, kan manipulatören uppfattas som den person som vet hur allt ligger till.

Medan gaslighting kan få allvarliga konsekvenser finns det hopp i form av behandling. Det primära målet med behandlingen är att hjälpa individen att förstå allvaret. Detta steg ensam kan förhindra ytterligare skador och kan till och med möjliggöra bättre förhållanden i framtiden.

Dessutom kan terapier som syftar till att förbättra kognitiv funktion, såsom kognitiv rehabilitering eller arbetsterapi, hjälpa individer att hantera sina symtom och återfå en viss grad av självständighet.

Ett värdefullt alternativ för dem som kämpar med efterlevnader av gaslighting är ett lyxigt rehabiliteringscenter. Beläget i en lugn miljö som Spanien, ger dessa centra en helhetssyn på återhämtning, som omfattar avgiftning, terapi, näring, fysisk aktivitet och andra väsentliga delar av välbefinnande. 

Många undrar nog varför någon skulle vilja få en annan person att tvivla på sin egen verklighet. Här utforskar vi några av tänkbara orsaker till detta:

Behov av kontroll

I många fall drivs gaslighters av ett djupt behov av att ha kontroll över andra. Genom att få någon att tvivla på sig själv kan manipulatören lättare styra situationer och beslut. Faktum är att förövaren ofta söker en total dominans. Offret tvivlar på sin egen uppfattning och det skapas en obalans där förövaren blir den enda “tillförlitliga” källan till sanning. 

Den person som utöver gaslighting undviker ju även att ställas till svars för sina egna handlingar. Det blir därför även ett sätt för denne person att slippa ifrån allt ansvar. Offret isoleras ofta medvetet ifrån vänner och familj, allt för att hålla kvar personen i detta starka psykologiska grepp.

Skydda egna hemligheter

Ett av de mindre belysta skälen till att en person kan använda gaslighting är för att dölja eller skydda sina egna hemligheter. Förövaren förvränger helt enkelt sanningen och skapar en osäkerhet. Då skapas en dimridå kring de egna handlingarna. I en sådan förvirrad miljö blir det svårare för offret att identifiera och ifrågasätta förövarens hemligheter. 

Om en förövare känner att deras hemlighet riskerar att avslöjas, kan gaslighting användas som en metod för att undvika direkt konfrontation. Istället för att svara på anklagelser kan de ifrågasätta offrets minne eller uppfattning.

Gaslighting narcissist

Med gaslighting kan förövaren skapa en obalans i relationen. Offret känner sig osäkert och beroende, och förövaren placeras därför i en överordnad position. Detta förstärker deras känsla av kontroll och överlägsenhet. Individer som har en djupt rotad osäkerhet kan berusas av detta och känna att deras eget värde stärks. De får helt enkelt en känsla av att de håller i trådarna och styr spelet.

För vissa kan behovet av att känna överlägsenhet vara en reaktion på egna upplevda sårbarheter eller brister. De får andra att känna sig små, och kan på så sätt avleda uppmärksamheten från sina egna svagheter.

Gaslighting relation

Vissa som utövar gaslighting kan även ha vuxit upp i en miljö där sådana manipulationstaktiker var normen mellan föräldrarna. De kan ha lärt sig detta beteende som ett sätt att hantera relationsmässiga konflikter.

Vanliga frågor och svar